Klimatberäkningar minskar utsläppen

Fanny började arbeta som landskapsarkitekt för 10 år sedan, och upplever att den största förändringen i branschen varit det ökade fokuset på klimatfrågor i projekten. Som del av det fokuset har hon varit med i arbetet med utvecklingen av CO2 Guide - ett verktyg som beräknar klimatpåverkan för anläggningsprojekt, och ger förslag på hållbara åtgärder.

Fannys klimatarbete, utmaningar och innovationer på AFRY

”Jag jobbar främst med planering, gestaltning och klimatberäkning av utemiljöer. Jag har varit på AFRY sedan 2016 och har fokuserat på klimatfrågor sedan 2018. Den största förändringen sedan jag började jobba är att man nu beräknar klimatpåverkan i projekt, och har större fokus på klimatfrågor i allmänhet. Det är jättespännande att jobba med detta då det är ett område som utvecklas och förändras i snabb takt”, säger Fanny.

Man kan göra klimatberäkningar vid olika skeden: antingen när allt är färdigritat för att fastställa hur stor mängd utsläpp detta projekt genererar, eller tidigt i projektet för att kunna föreslå åtgärder och förbättringar för att minska klimatpåverkan genom processen.

”I ett projekt på AFRY har jag tillsammans med min sektion utvecklat ett klimatberäkningsverktyg, CO2 Guide. Verktyget ger kunskap och information som kan användas för att förbättra anläggningsprojekt och öka medvetenheten inom företag”, berättar Fanny.

CO2 Guide och koldioxidkalkyler hjälper anläggningsbranschen

Syftet med klimat- och koldioxidberäkningar är att föreslå förändringar och bättre åtgärder för att minska klimatpåverkan. Att vara med i ett tidigt skede i projektet underlättar för att integrera klimatlösningar och kunna följa hela processen. Det finns inte så mycket öppen data om klimatpåverkan inom branschen, så det finns en stor efterfrågan på att kunna jämföra redan slutförda projekt.

För att minska klimatpåverkan i projekt krävs en omställning. Det innebär att bevara befintliga strukturer i större utsträckning, återanvända mer material, ändra eller anpassa design och material för att göra det mer hållbart, samt minska utsläppen från byggarbetsplatser och transporter.

”Det behövs en kunskapsresa i branschen för att lära sig mer om vilka nya och klimatförbättrade material som finns, åtgärder som kan eller bör vidtas, och hur vi bäst använder oss av dessa. Det är intressant hur vi som landskapsarkitekter kan bidra i projekt till ökad kolinlagring i gröna strukturer genom exempelvis addering av biokol i jorden. Utöver kunskap och nya lösningar finns det en efterfrågan av att kunna jämföra projekt för att förstå hur branschens utsläpp faktiskt ser ut. Bygg- och anläggningsbranschen stod för 20% av Sveriges totala utsläpp år 2020. Där är vårt uppdrag - vi vill genom vårt arbete bidra till att sänka dessa”, säger Fanny.

Exempel på hur kalkylerna används är:

• Vi kan ta reda på hur vi kan klimatförbättra våra gator och vilka åtgärder som krävs för detta. Exempelvis genom att planera för bäst anpassade material, metod och plats.
• Om vi är med tidigt i processen när en ny stadsdel ska byggas kan vi räkna på hur den bör se ut för att vara hållbar med minsta möjliga klimatpåverkan. Exempelvis vilken yta eller vilken typ av bebyggelse som krävs, eller hur husen ska vara vinklade för att vara optimerade för solceller.

Lokal färdplan för en klimatneutral bygg-, anläggnings- och förvaltningssektor i Malmö 2030 (LFM30)

LFM30 är ett initiativ som jobbar för en klimatneutral bygg-, anläggnings och förvaltningsbransch i Malmö med netto noll CO2-utsläpp till 2030 – därefter en klimatpositiv bygg-, anläggnings och förvaltningssektor i Malmö till 2035.

Inom LFM30 sitter Fanny med i en arbetsgrupp som arbetar med återbetalningsplan och negativa utsläpp, som en del av LFM30s metod för klimatbudget. I metoden ingår klimatberäkning och klimatförbättring för att hamna under initiativets målgränsvärde för olika typer av projekt, och avslutningsvis beräkning av negativa utsläpp.

Fanny ingår även i LFM30:s projekt ”Öppen data” som ska göra det möjligt att jämföra klimatpåverkan från många olika byggnader och anläggningar. Det är en öppen databas och ett jämförelseverktyg där bygg- och anläggningsföretag kan lägga in sina klimatberäkningar för att jämföra med liknande projekt. Har någon valt en smartare lösning? Kan vi göra på ett annat sätt för att minska utsläppen? I nuläget pågår arbetet med att ta fram en första betaversionen av verktyget som heter Under – mot nettonoll och lägre.

"Det är ett väldigt spännande projekt för ska vi komma framåt snabbt, där vi i branschen kan dela med oss av vår kunskap för att hjälpa varandra och minska vår klimatpåverkan. Öppen Data kommer inte bara underlätta för byggbranschen att få grepp om nutidsituationen, men också kunna ta hjälp av varandra för att påskynda den omställning som krävs", avslutar Fanny.