This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Nyhet

ÅF publicerar rapport om källor till mikroplaster

Det pågår en hel del forskning om mikroplaster idag, däremot saknas det forskning om källorna till mikroplaster. Därför har ÅF fått i uppdrag av Nordiska ministerrådet att analysera och rapportera deponier som källor till mikroplaster och deras effekter på kringliggande miljö.

Under 1950-1960-talet ökade tillverkning, användning och avfall av plastprodukter och har sedan dess fortsatt på samma spår. En del av plastprodukterna återvinns, en del hamnar direkt i naturen. Trots separat insamling och återvinning idag finns det troligen stora mängder plast i avfallsdeponier. Det har funnits misstankar om att mindre delar av den plasten, så kallade mikroplaster, kan lämna deponierna tillsammans med regnvatten som tränger in i deponierna.  

-      Idag pågår en hel del forskning om mikroplaster och effekten av mikroplaster på våra hav. Däremot har mindre forskning lagts på de olika misstänkta källor till mikroplaster, däribland avfallsdeponier och hur det påverkar kringliggande vattendrag och natur, säger Martijn van Praagh, chef för forskning och utveckling på ÅF inom Vatten&Miljö.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har därför Martijn van Praagh ansvarat för ett projekt om deponier som källa till mikroplaster genom att analysera det lakvatten som kommer från deponierna. Som underlag har prover tagits från sammanlagt elva deponier i Norge, Finland och Island.

-      Resultaten visade att det potentiellt kommer en varierande, liten men strid ström av mikroplaster med lakvattnet från deponierna ut i våra vattendrag. Men det visade också att det inte är alarmerande mycket mikroplaster från deponierna, vilket är positivt. Dessutom verkar även enklare reningsmetoder av lakvatten ha effekt på att minska halterna. Med andra ord tyder resultaten på att det troligen inte är deponier som är de stora källorna till mikroplaster, säger Martijn.

Men även om rapporten har visat på resultat, saknas det teknik för att kunna få mer djupgående slutsatser.

-      För att kunna dra långtgående slutsatser måste dock fler deponier undersökas, och vi måste utveckla analystekniken för både de väldigt små och de väldigt mörka partiklarna, då dessa är svåra att identifiera och räkna idag. Dessutom vet vi fortfarande väldigt lite om mikroplaster även i mindre antal kan ha negativa effekter på miljön, till exempel i en angränsande bäck eller sjö.

Martijn hoppas att rapporten ska bidra till att börja titta på mikroplaster på ett nyktert, icke-alarmistiskt sätt, och fokusera på de sannolikt största miljöproblemen med plaster i allmänhet och mikroplaster i synnerhet.

-      Jag tror att det är bättre att koka ner det till några områden vi verkligen behöver fokusera på, titta på vilka effekter mikroplaster av mindre storlek kan få för miljön, samt vilka materialen plasterna består av och vilka tillsatser det finns i dem. Sedan kan vi bedöma hur mikroplaster beter sig i naturen samt vilka åtgärden man behöver vidta, säger Martijn.

Läs hela rapporten här.