This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Ten year challenge

Vår #10yearchallenge handlar inte om vad vi gjorde, eller hur världen såg ut för 10 år sedan. Det vet vi redan. Vi fokuserar istället på hur världen kommer se om 2029.

Året är 2029, det är februari och staden är vit och glittrande av snö, inget grådaskig slask av avgaser eller smuts i framtidens stad. I staden ryms snölek, rörelse, spontana möten och värme - vi lyfter blicken och ser varandra i ögonen.

Det är ett år kvar till FNs hållbarhetsmål ska vara uppfyllda – världen är samlad och enad, de senaste tio åren har kantats av stormar, regn, torka, värme, kyla – men i oregelbundna cykler. Detta har tvingat mänskligheten att gå samman och vi är ödmjuka inför det faktum att vi har jorden till låns.

När världen väl gick samman för att ställa om till fossilfritt gick utvecklingen snabbare än vad som tidigare kunnat föreställas. Individer, näringsliv, kommuner och politiker har genomfört stora förändringar under en tioårsperiod. När arbetet väl kom igång tyckte de flesta att det var både givande och kul att ställa om. Samhället genomsyras av optimism eftersom världen efter årtionden av överhängande hot om klimatkollaps nu säkrat klimatet för framtida generationer. Ökad framtidstro har gjort att den psykiska ohälsan minskat främst hos unga.

Många delar av världen som tidigare befarats bli obeboeliga på grund av ett förändrat klimat har fortsatt att vara välfungerande. En mestadels växtbaserad kost är det nya normala och färre tamdjur har medfört att den globala avskogningen avstannat och andelen vilda djur börjat öka. Globalt planeras för allt mer skyddad natur och världen tävlar om att fånga in mest koldioxid och plantera störst koldioxidsänkor i form av skogar för att på sikt sänka andelen koldioxid i atmosfären till stabila nivåer. En omfattande folkbildningskampanj där alla fått lära sig överleva naturkatastrofer gör att lokalsamhället är väl förberett för det extremväder som klimatförändringarna trots allt medför.

Teknikutveckling och livsstilsförändringar syns överallt. Att köra fossilbil i staden är som att röka på krogen - det vill säga otänkbart. Varuleveranser och nödvändiga transporter görs med el. Det ökande cyklandet och den minskade biltrafiken har lett till renare luft och mer motion så att människors hälsa förbättrats. Minskat buller har gjort att fågelsången hörs och lukten av blommor och träd bidrar till trivseln. Stadsrummet har blivit barnvänligare och allt fler barnfamiljer bor kvar i stan. Restauranger och nöjesverksamheter frodas i gå- och cykelvänliga städer. Handeln är inriktad på återanvändning, delning och återbruk.

Den förnyelsebara energin syns överallt i form av stadsnära biomassaplanteringar samt solceller och vindsnurror på tak och på restytor. Fler trädplanteringar, urbana skogar, pocket-parker och gröna väggar har ökat koldioxidupptagen och förbättrat städernas klimatanpassning. Stadsodlingen med egen- och närproducerad mat har ökat markant. Den ökande självförsörjandegraden har ökat samhällets motståndskraft i tider då livsmedelsförsörjningen bitvis varit osäker. Fler stadsodlingar och ängsytor har lett till mer insekter, bin och fåglar i staden. Ett helgnöje för barnfamiljer är att besöka ett av de alla stadsjordbruk som växt fram.

Människor arbetar mindre och har mer tid för att leva hållbart. Arbetet är flexibelt och många arbetar hemma, på kaféer eller på kolonilotten vilket lett till kontorsytor och minskad arbetspendling.

Hemester i stadsnära natur och parker har slagit på bred front och det ökande vandrings- och skidintresset har lett till logistiska utmaningar i den svenska fjällvärlden. Genom mer skyddad natur och fler vilda djur har safari i Sverige blivit allt mer populärt. De unga som har möjlighet åker på en "grand tour" och tar sig jorden runt med segelbåt, båt och tåg.

Här är en inblick i vårt 2029. Hur vill du att ditt 2029 ska se ut? 

Skrivet av 
Helena Paulsson och Fanny Rading Heyman