This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Tillbaka till framtiden

Green advisor

Den flygande bilen är fortfarande fantasi, och det lär dröja innan det går charterresor till månen. Visionerna om framtidens mobilitet har skiftat under decennierna och säger ofta mer om sin egen tid än den framtid som spås inträffa. För att driva innovation i rätt riktning – mot FN:s globala mål – krävs nya verktyg och sätt att arbeta. Några av dessa undersöker ÅF i forskningsprojektet Framtidens hållbara transportsystem.

Vår föreställning om framtiden tenderar att vara färgad av trender i tiden vi lever i just nu. ÅFs forskningsprojekt Framtidens hållbara transportsystem – process och verktyg för att integrera planeringen av samhälle och infrastruktur med teknikutvecklingen, undersöker hur framtidens mobilitet bör utformas. Här är så kallad backcasting ett viktigt verktyg. I korthet handlar backcasting om att utgå ifrån en vision om hur man vill att framtiden ska se ut, och därefter genomföra de steg som behövs för att nå dit, utifrån en nulägesanalys.

 ”Så som samhällsplaneringen ser ut idag handlar det mycket om att lösa problemen här och nu, det är väldigt prognosstyrt. När vi har problem med trängsel i trafiken bygger vi fler motorvägar, men det är ju inte en lösning som gör att bilåkandet minskar. Det leder oss inte framåt mot ett mer hållbart samhälle. Vi måste bli bättre på att styra mot de mål vi sätter upp”, säger Maria Håkansson, projektledare och medarbetare på ÅF.

Forskningsprojektet, som inleddes hösten 2017, har tagit fram en metod för att med hjälp av backcasting arbeta målstyrt mot ett hållbart transportsystem. Projektet tar avstamp i den framtidsvision som förmedlas genom Agenda 2030: att framtidens transporter är tysta, säkra och fossilfria. De tar mindre plats, skapar bättre hälsa och är tillgängliga för alla.

”Fördelen med att utgå från Agenda 2030 är att målen är absoluta – vi ska inte bara förbättra litegrann, vi ska nå ett helt hållbart samhälle i alla dimensioner. Och för att kunna bygga ett helt system måste vi jobba holistiskt mot flera mål samtidigt”, förklarar Maria Håkansson.

Virtuell och förhöjd verklighet

Projektet samlar en referensgrupp med över 30 experter från olika områden med koppling till mobilitet. Göteborgs stad och Uppsala kommun är samarbetspartners. I centrum står frågan om vad människan behöver för att på ett hållbart sätt kunna leva och verka i staden. Men eftersom vår syn på framtiden tenderar att utgå från verkligheten som vi känner den räcker det inte bara att ställa frågan om hur invånarna vill leva i framtiden. Projektet handlar om att testa olika processer och verktyg som företag, kommuner och organisationer kan använda sig av i arbetet mot den globala hållbarhetsagendan. Två sådana är visualisering med virtuell respektive förhöjd verklighet (Virtual Reality och Augmented Reality). När dessa kopplas ihop med analysoch simuleringsverktyg kan de bli kraftfulla hjälpmedel för samhällsplanering.

”Styrkan i visualisering är att vi kommer närmare användarnas upplevelse av stadsmiljön; hur upplevs den här gatan om vi utformar den på ett annat sätt än idag? Om vi i framtiden ska ha fraktpoddar som kör på gångbanan, hur nära kan de köra – vad upplever jag som invånare som tryggt och säkert? På så sätt kan vi också involvera medborgarna i dialogen”, fortsätter Maria.

Fraktpodden – en av många idéer till innovationer som projektet fött.

Fokus på trafiksäkerhet

Forskningsprojektet löper under tre år och har genererat idéer kring vilka beståndsdelar som kan behövas i det hållbara transportsystemet, innovativa lösningar inom infrastruktur, mobilitetstjänster, mobilitetsprodukter samt gestaltning av miljöer. Syftet är att peka på behovet av teknik som säkrar de globala målen – att driva innovation i rätt riktning. En idé som har sin grund i Nollvisionen, som radikalt förändrade trafiksäkerhetsarbetet när den introducerades på 90-talet. Nollvisionen lever än idag vidare som en del av Agenda 2030.

”En av våra största utmaningar är fortfarande att fotgängare och cyklister råkar ut för fallolyckor på grund av snö, grus och is. Det pågår tester av underlag som är snällare mot den som faller, men om vi förbättrar drift och underhåll av våra gång- och cykelbanor kan vi istället minska antalet fall. Tänk dig att det skulle finnas självkörande robotar som kan städa bort grus, löv och till viss del snö och is”, säger Maria Håkansson.

Claes Tingvall är seniorkonsult på ÅF och en av deltagarna i projektet. Som tidigare trafikdirektör på Trafikverket och upphovsman till just Nollvisionen har han bidragit till att förändra vår syn på det moderna transportsystemet.

”Till skillnad från då är det ingen idag som ifrågasätter att vi måste arbeta med hållbarhet som mål. Frågan är hur vi når dit. Vi måste skapa en gemensam bild av framtiden och alla aktörer måste samarbeta för att nå dit. Med det här projektet bryter vi helt ny mark – det är verkligen spjutspetsprocesser vi tittar på, det är häftigt”, säger Claes Tingvall.


Branscher