This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Nyhet

Nordisk soprevolution sprids över världen

Allt fler länder följer nu Norden och ställer om till en grönare och effektivare avfallshantering.

ÅF är med och bygger anläggningarna som ska ge ett mer hållbart samhälle.

- Det känns väldigt viktigt och motiverande att vara med i den utvecklingen, säger Peter Kling, Head of WtE & Bioenergy Consulting, på ÅF.

Sverige har länge varit en föregångare på området- Sedan 1970-talet då fjärrvärmenätet i byggdes ut, har landet återvunnit energi, och i synnerhet fjärrvärme, ur sopor. I dag är avfall ett av de viktigaste inhemska bränslena i Sverige. I det nordiska länderna producerar avfallskraftvärmeverken årligen från 50 -100 % av all fjärrvärme som behövs beroende på ort och ställe. Dessutom kan kraftvärmeverket producera upp till 30 % av det årliga elbehovet i vissa städer.

- Energiåtervinningen blir både billigare och mer hållbar än om man skulle ha använt fossilt bränsle, som till exempel kol eller torv. Dessutom löser man delar av avfallshanteringen i exporterande länder på ett miljövänligt sätt, säger Peter Kling på ÅF.

Intresset för avfallsanläggningar av den nordeuropeiska typen väcker nu stort intresse i världen. Det handlar om anläggningar som både är energieffektiva och hållbara och som blandar mekanisk teknik med högteknologiska processer. Detta är något som de nordiska ingenjörerna blivit experter på.

- Bland annat har ÅF i Finland har varit med om att bygga cirka 80 procent av alla nya anläggningar i Finland de senaste tio åren, totalt sex stycken. Nu rullar bollen vidare och vi har varit med om dels nya kretsloppsprojekt för avfall i Norden och samtidigt och vi varit med om att bygga alla de baltiska avfallskraftvärmeverken; ett i Estland och tre i Litauen. Intresset är också stort i Östeuropa, Storbritannien och Sydostasien, säger Peter Kling.

En basenhet, alltså ett modernt kraftvärmeverk som hanterar 150 000 ton avfall per år, producerar omkring 90 000 kilowattimmar el och 310 000 kWh värme per år. Det täcker el och värmebehovet för över 30 000 hushåll.

Miljökraven som ställs på anläggningarna är tuffa. Det skall vara ytterst låga emissioner och ha en effektiv energiutvinning. Av det avfallet som går till energiåtervinning blir 80 procent fjärrvärme och el och 20 procent slagg och rökgasreningsprodukter.

I Sydostasien finns det stor potential när det gäller att minska de globala miljöproblemen genom moderna avfallsanläggningarna för material och energiåtervinning. Genom hållbar källsortering och energiåtervinning skulle man även kunna minska på mängden plast som hamnar i världshaven. Indonesien är ett exempel, det är ett av de länder som slänger ut mest plast i världshaven. 

- ÅF har varit verksam i Indonesien med olika kraftverksprojekt sedan början av 90-talet och det skulle vara otroligt intressant att få vara med att även deltaga i byggandet av moderna anläggningar på avfallsidan där, säger Peter Kling.

FAKTA: Enligt beräkningar från EU-kommissionens Circular Economy Package som presenterades i december 2015, kan en fullskalig utveckling av cirkulär ekonomi och återvinning inom EU innebära besparingar på 600 miljarder euro för företag och industri. Samtidigt skulle unionens kostnader för utsläpp av växthusgaser minska med två-fyra procent.

Källa: Green Advisor Report 2016