This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Vattenkraft och högre krafter

Green advisor

Vattenkraft och högre krafter

Två tredjedelar av Tanzanias befolkning saknar tillgång till el via det nationella elnätet. Med en växande medelklass och en allt större efterfrågan på billig, ren och tillförlitlig elektricitet har civilsamhället och den privata sektorn blivit viktiga motorer för ekonomisk tillväxt i sin roll som oberoende elproducenter. I Ruvumaregionen är St. Agnes benediktinsystrar en drivande kraft för social förändring med sitt vattenkraftverk.

Bristande tillgång till ren energi hämmar social och ekonomisk utveckling. I Tanzania täcker elförsörjningen långt ifrån hela landet – år 2014 hade bara 36 procent av landets 41 miljoner invånare tillgång till det nationella elnätet enligt Världsbanken. Medan tillgången till el fortsätter att förbättras i städerna är man i avlägsna områden på landsbygden fortfarande beroende av enskilda, privatägda kraftanläggningar.

En överväldigande majoritet av landets hushåll använder kol och biomassa som bränsle till matlagning. Dieselgeneratorer är en annan vanlig energikälla. Beroendet av enskilda energikällor ökar det ekonomiska trycket på en ekonomiskt redan utsatt grupp – fattiga hushåll lägger en betydligt större del av sin inkomst på energi än vad mer välmående invånare gör. Bristen på tillförlitliga energikällor har också negativ inverkan på miljön eftersom förbränningen av biomassa bidrar till klimatförändringarna genom utsläpp av bundet kol till atmosfären. Det snabbar också på avskogningen.

Benediktinsystrarna – en kraft för social utveckling

Eftersom välfärdstjänster inte är brett tillgängliga i Tanzania är den privata sektorn och civilsamhället ett viktigt stöd för lokalsamhällena. I Ruvumaregionen, avlägset beläget i sydvästra Tanzania, har St. Agnes benediktinsystrar stöttat lokalbefolkningen genom sitt välgörenhetsarbete i över 70 år. Här tillhandahåller omkring 370 systrar hälsovård och driver barnhem, skolor och jordbruk för att möta behoven i regionen.

I den här glest befolkade delen av Tanzania – här bor mellan 300 000 och 400 000 människor på en yta stor som Lettland – har bara fem procent av befolkningen tillgång till det nationella elnätet. År 2009 ville benediktinsystrarna förbättra tillgången till el i områdena nära konventet. De drev redan en liten vattenkraftsanläggning som försörjde konventet med el, men de omgivande samhällena var beroende av ett litet elnät i regionens största stad Songea. Lokalbefolkningens energikostnader var höga eftersom man inte var ansluten till det nationella elnätet. Istället använde man dieselbränsle som måste transporteras 1 000 km från kusten. Dessutom var elnätet opålitligt och strömavbrott vanliga, särskilt när förbrukningen var hög.

Benediktinsystrarna är en viktig kraft för social och ekonomisk utveckling i Ruvuma, men deras verksamhet är begränsad eftersom de är beroende av donationer. Det nya kraftverket skulle inte bara ge lokalbefolkningen tillgång till tillförlitlig, ren och billig eletricitet – det skulle också skapa en hållbar inkomstkälla för systrarna, som skulle kunna sälja elen till Tanzanias nationella energibolag Tanesco.

Ekonomiskt stöd från Schweiz

Med stöd från den schweiziske entreprenören och filantropen Albert Koch startades projektet som ett filantropiskt initiativ 2010. Koch kontaktade ÅF i Schweiz för att leda det tekniska arbetet och söka tillstånd av lokala myndigheter att genomföra vattenkraftsprojektet. Det senare visade sig vara en stor utmaning.

- Det var svårt att få tillstånd, men det faktum att systrarna var inblandade var en fördel i kontakterna med de lokala myndigheterna. Benediktinsystrarna driver en rad samhällsinstitutioner i Ruvuma och ersätter delar av staten i det avseendet, så de har ett gott rykte, säger Gian-Andri Tannò, konsult på ÅF i Schweiz och samordnare för planeringsarbetet vid Tulila.

När finansieringen och licensieringen var i hamn, och en lämplig plats hade identifierats längs Tulila floden, kunde byggnadsarbetet påbörjas i slutet av 2013. Systrarna var mycket involverade i projektet och deltog i allt från administrativa uppgifter till grävarbete.

- En av systrarna hade licens för att hantera dynamit och ledde sprängningsarbetet som behövde göras. Det var riktigt imponerande att se en syster i sin blåa dräkt och sitt dok verkligen hugga i på plats, säger Raphael Steiner, ansvarig för projektets finansiering på uppdrag av Albert Koch och hans stiftelse.

Vattenkraftverket stod klart 2016. Dammkonstruktionen består av en jorddamm med en betongdel i mitten för intag, överfyllningsdel, ett utlopp i botten och vingväggar. Med två turbiner som varje år producerar cirka 30 GWh alstrar anläggningen tillräckligt med energi för att leverera billig och ren el till lokalsamhällena. Sedan anläggningen togs i drift har dieselanvändningen i regionen minskat avsevärt.

Tulilakraftverket är anslutet till Ruvumas regionala elnät som ägs av det nationella elbolaget Tanesco. Företaget har spelat en avgörande roll i att göra projektet hållbart även i finansiella termer.

Samarbete en framgångsfaktor

Vattenkraftverket Tulila är ett bevis påatt social och miljömässig hållbarhet kandriva tillväxt och ekonomisk lönsamhet.

Efter att lånen har återbetalats till långivarna kommer vinsten från Tulila Hydro-Electric Plant Co. Ltd att gå oavkortat till systrarnas välgörenhetsarbete. Förutom att projektet förbättrar levnadsvillkoren för lokalbefolkningen och skapar intäkter för systrarna, främjar det också den ekonomiska utvecklingen på lång sikt. Operatörer, ekonomer, teknisk och icke-teknisk personal – mängder av arbetstillfällen har skapats under uppbyggnadsprocessen.

Vattenkraftsprojektet Tulila visar också på styrkan i vad civilsamhälle, privat och offentlig sektor kan åstadkomma när dessa aktörer samarbetar för att driva social utveckling. Idag står oberoende energiprojekt för 40 procent av det nationella elnätets produktionskapacitet i Tanzania.

Raphael Steiner förklarar att Tulilaanläggningen är konstruerad för att kunna producera mer energi i framtiden i takt med att efterfrågan ökar:

- Idag är anläggningen ansluten till det regionala elnätet och inte det nationella. Det innebär att man bara kan producera så mycket el som det finns behov av. När det lokala nätet ansluts till Tanzanias nationella elnät kan emellertid en tredje turbin installeras för att öka produktionen. Då kommer systrarna att kunna exportera sin elektricitet till andra delar av landet och på så sätt få in kapital för att kunna bidra ännu mer i regionen.

 

 


Branscher