This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Menu

Ljusare stad minskar brottsligheten

Green advisor

Dåligt upplysta utomhusmiljöer i städer betyder för många människor en upplevelse av personlig otrygghet och ofta ökad förekomst av brottslighet. Kan kameraövervakning, väktare och andra traditionella säkerhetsåtgärder ersättas med hjälp av bättre utomhusbelysning? I en pilotstudie i Köpenhamnsförorten Gadehavegård testar ÅF just den teorin, och resultatet är positivt.

Belysning ger trygghet

I en socialt hållbar urban miljö ska människor kunna, vilja och våga röra sig fritt under dygnets alla timmar, utan att känna sig rädda. Ett relativt nytt sätt att arbeta med trygghet och säkerhet i städer är att förbättra utomhusbelysningen. Gator, torg och promenadvägar som är mörka upplevs ofta som otrygga och har ett klart samband med förekomsten av brottslighet.

Förbättrad utomhusbelysning kan innebära att fler människor vill röra sig utomhus när det är mörkt och öka invånares känsla av trygghet. Ett visuellt attraktivt område signalerar också att området är omhändertaget, vilket kan leda till att de boende blir stoltare över sitt eget närområde.

- Vanligtvis vidtar man säkerhetshöjande åtgärder i områden med hög brottslighet. Det kan handla om övervakningskameror, stängsel och säkerhetsvakter. Att arbeta med utomhusbelysning är ett nytt sätt att tänka kring de här frågorna. Bättre belysning bidrar både till högre säkerhet och ökat visuellt värde för invånarna, berättar Christian Klinge, Innovationschef på ÅF.

Det viktiga för att människor ska känna sig trygga är inte mängden ljus, utan var ljuset är placerat och på vilket sätt. Felplacerat ljus kan få motsatt effekt och skapa otrivsel och otrygghet. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ljuset påverkar människor och hur människor rör sig i urbana miljöer.

ÅF utför pilotstudie i Köpenhamn

Gadehavegård är en förort till Köpenhamn, där drygt 2 000 människor lever och bor. Gadehavegård liknar i många avseenden andra bostadsområden. Det finns snabbköp, skolor, lekplatser och fotbollsplaner och invånare i alla åldrar rör sig på gator och torg. Men området har de senaste åren haft problem med hög brottslighet, vilket var något som kommunen ville adressera.

Detta ledde till initierandet av pilotprojektet ”Lys på Livet”, där kommunen tillsammans med ÅF ville undersöka om tryggheten i stadsdelen kunde öka med hjälp av bättre utomhusbelysning. Projektet löpte under ett helt kalenderår, för att göra det möjligt att undersöka hur belysningen kunde förbättras under årets olika säsonger. 

Trygghetsvandring och mörkeranalys

För att säkerhetsställa mångsidighet och en bred kompetens i projektet inledde teamet ett samarbete med en antropolog, som tillsammans med ÅF skulle ta reda på invånarnas behov och områdets förbättringspotential.

Projektet inleddes med en så kallad mörkeranalys, där ÅFs konsulter studerade områdets ljusförhållanden. Resultatet visade att den befintliga belysningen var bristfällig på flera platser i området. Bakgator och tunnlar i området var oupplysta, belysningen gav dåligt ljus för god tillgänglighet kvällstid och invånarna vittnande om en känsla av otrygghet.

I samarbete med antropologen fick invånarna delta i en trygghetsvandring, där osäkra och otrygga platser identifierades. Målet var att tillsammans med de boende ta fram en idébank på hur de visuella förutsättningarna i området kunde förbättras.

Utveckling av belysningskoncept 

Med utgångspunkt från mörkeranalysen och trygghetsvandringen utvecklades ett konkret belysningskoncept för området. Två metaforiska idéer arbetades fram som grund för valet av belysning och hur belysningen skulle placeras – ”det lilla livet” och ”det vilda livet”. Det lilla livet refererade till mindre områden och mötesplatser, exempelvis parkbänkar, vägar och lekplatser. På dessa platser installerades framförallt vit belysning, men även färgade lampor riktade mot växlighet i parken och sittplatser, för att skapa en mer dimensionerad ljusupplevelse. Olika belysningstekniker, bland annat LED, testades.

Det vilda livet var ett uttryck för större och öppnare ytor med mer aktivitet. På dessa platser valde ÅF att satsa på en mer livfull ljusupplevelse med lampor i olika färger som skapade visuellt attraktiva mönster på husfasader och andra ytor kvällstid. Syftet var att skapa en varmare atmosfär som bjuder in till möten och aktiviteter mellan människor. Belysning installerades även i uppgångar och tunnlar för att öka förbipasserandes möjlighet att se vem man möter och därmed upplevelsen av trygghet.

Ökad trygghet

När pilotprojektet utvärderades med hjälp av intervjuer med ett tjugotal av invånarna visade det sig att den upplevda tryggheten i området hade förbättrats signifikant och att området dessutom upplevdes mer visuellt attraktivt. Den ökade belysningen på vägar var särskilt omtyck, uttrycker en av invånarna som bott i området i över 20 år:

- Tidigare fanns det flera mörka områden mellan lamporna på vägen, och de lampor som väl fanns blev ofta vandaliserade. När det blev mörkt valde man att gå en annan väg, men nu gillar man faktiskt att passera genom dessa platser.

Att hantera belysningsfrågan ur ett samverkansperspektiv där tekniska, sociala och miljömässiga aspekter vägs in, ser Christian som ett område som kommer att bli allt viktigare för kommuner i framtiden:

- Vi ser stor potential i detta arbete. På ÅF arbetar vi kontinuerligt med att bredda vårt erbjudande. Att arbeta tvärvetenskapligt genom att samarbeta med andra professioner, såsom antropologer och arkitekter, är en del av detta, avslutar Christian.


Kompetenser


Branscher