This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Köpenhamn hittar kraften i arkitekturen

Green advisor

Design kan vara ett kraftfullt verktyg i hållbarhetsarbetet. I Köpenhamn samarbetar energibolaget HOFOR med arkitekter från Gottlieb Paludan Architects, en del av ÅF, för att utforma det nya biokraftvärmeverket BIO4. Resultatet är ett estetiskt bygge som berättar historien om skiftet från fossil till förnybar energi – och bjuder in medborgarna till att ta del av utvecklingen.

År 2025 ska Köpenhamn vara världens första koldioxidneutrala huvudstad. Som ett led mot visionen ställer man nu om en av stadens största energianläggningar från kol till miljövänlig biomassa. Med en kraftvärmepanna på 500 MW, baserat på hållbart biobränsle i form av träflis, ska BIO4 försörja tusentals Köpenhamnsbor smed miljövänlig el och värme.

”BIO4 är en av hörnstenarna och en nyckelinvestering för att förverkliga vår miljövision. 25 procent av stadens befolkning kommer att få sin fjärrvärme från BIO4”, förklarar Jakob Hougaard, ledamot i Köpenhamns kommunfullmäktige och styrelsemedlem i energibolaget HOFOR som äger anläggningen.

8 000 trädstammar täcker fasaden

BIO4 är en del av Amagerværket, en ursprungligen koleldad kraftvärmeanläggning som byggdes på 70-talet bara ett par kilometer utanför Köpenhamns centrum. Den nya enheten ersätter anläggningens sista koleldade kraftvärmepanna. Närheten till huvudstaden ställer höga miljökrav på byggnaden. Bland annat har BIO4 ett avancerat system för rökgasrening, som väntas minska de fossila koldioxidutsläppen med 1,2 miljoner ton per år. Det motsvarar nästan 40 procent av koldioxidemissionerna i Köpenhamn.

ÅF-ägda arkitektbyrån Gottlieb Paludan Architects (GPA) ansvarar för designen av BIO4 och för att utveckla området kring Amagerværket. Estetiskt skiljer sig BIO4 från de kraftverk vi är vana att se. Den strama fasaden är täckt av 8 000 FSC-märkta trädstammar uppsatta på rad. Strax innanför lagret av träd går en promenadslinga där besökare kan se in i kraftverket. BIO4 vill använda arkitekturen för att involvera allmänheten i den gröna energiomställningen.

”Byggnaden är utformad så att människor ska kunna se hur energiproduktionengår till på nära håll, utan att riskera sin säkerhet”, säger Michael Krarup, arkitekt och projektchef på GPA.

Från industri till grönområde

På området kring den trädprydda byggnaden ska det planteras skog, som med åren kommer att förvandla Amagerværket till ett grönområde. Idén är att byggnaden ska interagera med omgivningen, förklarar Michael:

”I takt med att stockarna åldras kommer fasadens utseende att förändras, precis som naturen runtomkring. Och när de är helt uttjänta kommer de att förbrännas och omvandlas till energi i kraftverket”.

När Amagerværket uppfördes var det ett industriområde i Köpenhamns utkanter. I takt med att staden växer kommer kraftanläggningen allt närmare invånarnas vardag. Samtidigt ökar medvetenheten om hållbarhet i samhället och hos gemene man. BIO4 är en visualisering av berättelsen om samhällets skifte från fossil till förnybar energi.

”Många av oss tar energi för givet idag; vi slår av och på lamporna hemma och tappar upp vatten i badkaret utan att fundera på hur det kan fungera. På det här sättet bjuder vi in allmänheten till att se den tekniska utvecklingen, hur det går till att skapa grön energi. El och värme är en så viktig del av samhällets funktioner, allmänheten bör involveras i det”, säger Michael Krarup.

Ett projekt med demokratiska värden

Korridoren av trädstammar som löper längs byggnaden leder upp till en grönskande plattform på taket där besökarna har utsikt över omgivningarna. När BIO4 är färdigställt i slutet av 2019 kommer anläggningen att vara en framträdande del av Köpenhamns skyline. Öppenheten i designen och byggnadens synlighet har ett viktigt demokratiskt värde, menar Michael Krarup.

”Förr var många kraftverk ’gömda’, ingen visste hur de såg ut. Genom att vara transparent och dela med sig av information kan man visa att man agerar ansvarsfullt – att vi inte har något att dölja.”

Jakob Hougaard tror att det i takt med att storstäderna växer kommer att bli allt viktigare för samhällsbärande funktioner att införlivas i stadsstrukturen, både i meningen att vara tillgängliga för medborgarna och utifrån ett estetiskt perspektiv.

”Att det är visuellt tilltalande gör att människor känner sig mer bekväma med att sådana här typer av byggnader är en del av staden. Det är väldigt intressant vad som händer när man bjuder in arkitekter till projekt som traditionellt varit ingenjörstunga, det kan addera mycket värde och funktion till det offentliga rummet”.


Branscher