This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Menu

Hållbar stad

Green advisor

På väg mot den socialt hållbara staden

Hälften av världens befolkning bor idag i städer och andelen växer. ÅF är med i utvecklingen av hur vi ska planera, bygga, och tänka kring framtidens städer, där allt fler människor kommer att leva och bo och där högre krav kommer att ställas på klimatanpassade och trygga miljöer med minskad energianvändning och hållbar konsumtion.

Fyra av fem människor kommer i framtiden att leva i städer

För första gången i människans historia bor en majoritet av världens befolkning i städer. Flera nya ”megacities”, det vill säga städer med över 10 miljoner invånare kommer att skapas under de kommande årtiondena. Redan idag finns ofattbart stora urbana områden såsom Tokyo med 36 miljoner invånare; Mexico City, Mumbai och Lagos med närmare 20 miljoner invånare. Om nuvarande utveckling fortsätter kommer nästan 80 procent av jordens befolkning att leva i städer år 2030.

Den snabba urbaniseringen är en stor hållbarhetsutmaning. Städer står idag för en växande miljöbelastning med över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Att klimatanpassa nya stadsdelar och byggnader och samtidigt väga in ekonomiska aspekter är idag inget nytt fenomen. I takt med den ökande segregationen och sociala ojämlikheten i städer har den sociala hållbarheten hamnat allt högre på den politiska och kommersiella agendan. 

- Vi har sett en ökad förståelse för social hållbarhet idag, från såväl kommuners håll, som från aktörer från finanssektorn och byggentreprenörer. Både beställare och utförare börjar inse att sociala investeringar är långsiktigt lönsamma. Social hållbarhet går hand i hand med affärerna, det behöver inte finnas en intressekonflikt däremellan, säger Josef Sjöberg, samhällsstrateg på ÅF. 

Tillgänglighet i det fysiska rummet

För att skapa en socialt hållbar miljö är det viktigt att alla medborgare har möj-ligheter att göra sig hörda i planerings- processen och påverka utformningen av det offentliga rummet. Studier har visat att kvinnor inte deltar i stadsplaneringen på samma villkor som män, och att planeringen av städer oftast utgår från mäns intressen. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de upplever otrygghet, något som påverkar och många gånger hämmar deras rörelsemönster. Att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen är därför avgörande för att alla människor ska få samma tillgång till staden.

Stadens möjligheter

I stora städer lever många människor nära varandra och delar ofta på ett begränsat utrymme. Men i mötet mellan människor ges också chanser att utbyta perspektiv, omförhandla fördomar och bygga relationer. En god stadsplanering kan motverka sociala klyftor och lägga grunden för ett välfungerande vardags- liv och en hållbar samhällsutveckling i stort. Det kan åstadkomma trivsamma och attraktiva stadsmiljöer, en välfungerande kollektivtrafik, minskad energianvändning, hållbar konsumtion, hälso- och miljöfrämjande ekosystem- tjänster och klimatanpassade miljöer. 

ÅF påverkar utvecklingen

ÅF är med och påverkar utvecklingen av flertalet stadsutvecklingsprojekt både i Sverige och internationellt. Det kan vara allt från projektering av vägar och kollektivtrafik till att skapa framtidens sjukhus, bostäder, belysning och akustik eller genom att bidra med expertkunskap om hållbarhetsfrågor och sociala perspektiv. En av de regioner där ÅF under 2014 medverkade till att lägga grunden för en hållbar framtidsvision är Göteborg.

Om 20 år väntas Göteborg ha 150 000 fler boende och vara kärnan i en arbetsmarknadsregion med 1,75 miljoner invånare. Göteborgs Stad antog i början av 2000-talet en vision om Den Goda Staden, som syftar till att skapa en inkluderande och levande stad där alla människor känner sig välkomna och trivs i en dynamisk och grön miljö.

Som ett led i det långsiktiga arbetet med Den Goda Staden, gick utvecklingsbolaget Älvstranden AB tillsammans med ett konsortium bestående av bland annat Göteborgs Stad, under våren 2014 ut med en förfrågan om ett så kallat parallellt uppdrag. Tillsammans med arkitektkontoret Kanozi valdes ÅF ut som ett av fyra team som under hösten 2014 skulle arbeta med en framtida vision av Masthuggskajen.

Masthuggskajen knyter ihop staden

Längs båda sidor av Göta Älvs strand ligger ett område som för 30 år sedan bestod av varvs- och hamnindustri. Idag har delar av de gamla industrimiljöerna blivit till kunskapskluster och till bostäder i vattennära lägen. Just nu pågår utvecklingen av en helt ny stadsdel i området – Masthuggskajen. Med Masthuggskajen växer Göteborgs stadskärna västerut och närmar sig vatt-net, kopplingarna över älven förbättras, de västra stadsdelarna knyts ihop med centrum och en ny stadsdel formas. ÅF och Kanozi hade en unik bredd och ett arbetssätt som sträckte sig över professionsgränserna.

- En bredd i teamet är helt avgörande i sådana här uppdrag. Från ÅFs håll var flera kompetenser nödvändiga. De stra- tegiska hållbarhetstjänsterna, kunskapen om sociala värden, landskapsarkitektur, trafik och buller kopplades på i ett första skede i projektet för att stötta arkitekterna. I ett senare skede var kunskap om hantering av risk för översvämningar och mikroklimat helt avgörande för att bemöta projektekts komplexa frågeställningar, säger Josef Sjöberg, som ledde arbetet med sociala värden i projektet.

Uppdragsområdet kring Masthuggskajen är mycket centralt beläget och strukturplanen skulle förhålla sig till flera element i staden. Bland annat till en motortrafikled av nationell betydelse, en ny linbanestation, önskemål om blandad stadsbebyggelse, bostäder, välfungerande mötesplatser och ett hamnområde. Flera viktiga aktörer ville tillsammans bygga en ny stadsdel – byggherrar, kommunen, utvecklingsbolaget Älvstranden och medborgare. Många intressenters åsikter och önske- mål skulle tas hänsyn till.

Tydligt hållbarhetsfokus genom hela projektet

Projektet inleddes med att ÅF i Göteborg och arkitekterna från Kanozi identifierade centrala intressenter som kan komma att påverkas av, eller påverka den kommande stadsdelen. Exempel på intressentgrupper som identifierades var Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, befolkningen i angränsade stadsdelar och besökare. Även tysta intressenters behov, såsom miljön och klimatet och kommande generationer, vägdes in i bedömningen. Under hela uppdragets gång fanns tydligt hållbarhetsfokus.

- Det som slog mig var hur väl vårt arbetssätt i projektet stämde överens med de tankar som ligger i framkant i stadsutvecklingssammanhang. Hållbarhetsperspektivet var vägledande i strukturen av hela projektet, det var inte något som vi adderade i slutet, fortsätter Josef.

Han betonar hur viktigt det är att jobba tätt över professionsgränserna för att lösa projektets frågeställningar.

- Hållbarhetsutmaningarna styrs inte av de professionella gränserna utan är övergripande och överskridande. En av ÅFs styrkor är att vi ofta jobbar väldigt brett i projekten, mycket tvärs över såväl sektions- och kompetensgränser som mellan kontoren. I det här projektet fanns konsulter med från både Malmö, Göteborg och Stockholm. Ett viktigt inslag i projektet var att väga in intressenternas perspektiv till grund för strukturplanen. Detta gällde såväl medborgare, som byggherrar, företag och kommunen. Under det parallella upp-

draget identifierades den redan påbörjade dialogprocessen som avgörande och mycket central i det fortsatta arbetet.

- Endast genom att prata med och lyssna på dem som staden är till för kan man hitta bra lösningar, säger Josef.

Utifrån intressenternas sammanvägda perspektiv och behov, både långsiktiga och kortsiktiga, formulerade teamet en hållbarhetsplattform som utgångspunkt för strukturplaneringen. Tio hållbarhetsaspekter som ansågs vara viktigast i det initiala skedet av projektet valdes ut.

De högst prioriterade aspekterna som krävde särskild uppmärksamhet var sammanhållen stad, identitet, hållbara transportsystem, intressentdialog och anpassning till klimatförändringar.

Göteborg jobbar vidare för en hållbar stad

Efter några månader av intensivt arbete presenterade ÅF och Kanozi strukturplanen för sin uppdragsgivare i november 2014.

- En av styrkorna i teamets presentation var den sociala hållbarheten. Förslaget redovisade en tydlig strategi för hur olika typer av attraktiva miljöer kan skapas som främjar social samvaro och vistelse utifrån olika brukargruppers behov, berättar Åsa Vernersson, projektledare på Älvstranden Utveckling.

I januari 2015 tillkännagav Göteborgs Stad sitt beslut att enbart arbeta vidare med ÅF och Kanozi med utgångspunkt i det förslag och den ansats som tagits fram under hösten. Man ansåg att teamets förslag var det som var mest visionärt och flexibelt, hade övertygande huvudstruktur och kunde leva upp till målen i Vision Älvstaden.

Under 2015 har ÅF fortsatt arbeta med ett framtida hållbart Göteborg inom ramarna för flera uppdrag. Ett Göteborg där fler människor kan leva och bo och där framtida generationer får möjlighet att känna delaktighet, trygghet och sammanhang.

Visste du att…

… staden Chongqing i Kina växer med ett Göteborg varje år? Centrala Chongqing har cirka nio miljoner invånare. Men i den administrativa delen som staden utgör bor cirka 32 miljoner människor, och staden expanderar i en takt som saknar motstycke.

Bild: Kanozi arkitekter


Kompetenser


Branscher