This website uses cookies to improve your browsing experience and the continued use of the webpage indicates your consent to ÅF’s use of these cookies. Find out more about how ÅF uses cookies and how you can manage them here: Read more

Menu

Gardermoen

Green advisor

Hållbara lösningar skapar framtidens flygplats

Shoppinggallerior, yogastudios och squashbanor – i takt med att antalet resenärer ökar tävlar flygplatserna om vilken som kan erbjuda den mest attraktiva flygplatsvistelsen. Men den största utmaningen som flygplatser runt om i världen står inför är att maximera attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet och samtidigt minimera miljöpåverkan.

ÅF projektleder ombyggnationen av Oslos flygplats Gardermoen, som när den står klar 2017 ska vara en internationellt miljömässig förebild. 

Antalet resenärer ökar stort

Förra året gjordes 3,2 miljarder flygresor i världen. Starka drivkrafter såsom globaliseringen, ökad konkurrens från lågprisflygbolag och en växande medelklass ligger bakom det ökade resandet. Flyget påverkar klimatet framförallt genom själva flygresornas utsläpp av koldioxid, men också genom flygplatsernas verksamhet och vägtrafik till och från flygplatsen. För att uppnå en hållbar flygplats krävs ett helhetsperspektiv som inkluderar flera aspekter, såsom klimatsmart energiproduktion och byggteknik och möjlighet till hållbara transportalternativ till och från flygplatsen. Att säkerställa att det finns tillräcklig flygplatskapacitet är också en viktig fråga då en stor mängd utsläpp uppstår på grund av trängsel på marken och i luften.

Gardermoen satsar på miljön

En av de flygplatser som storsatsat på att minimera miljöpåverkan med hjälp av ny teknik och innovation, är Oslos flygplats Gardermoen.

Gardermoen utgör navet i den norska luftfarten. Flygplatsen tog år 2014 emot cirka 24 miljoner passagerare, vilket gör den till Nordens näst största flygplats efter Kastrup. I takt med att antalet passagerare konstant ökat, initierades en utbyggnad av flygplatsen år 2009. Målet med utbyggnaden var att kunna hantera 28 miljoner passagerare, med goda möj-ligheter att utöka flygplatsen vid behov. Samtidigt ställdes höga krav på klimat och miljö. Flygplatsens energianvändning ska minska med 50 procent och minst 70 procent av resenärerna ska ha möjlighet att ta sig till flygplatsen med kollektivtrafik.

För att klara den ökade kapaciteten på Gardermoen krävs en ny taxibana, en ny terminal på 117 000 kvadratmeter, en 300 meter lång flygplanspir med 17 gater och 34 incheckningsdiskar, och en tillhörande ankomst- och avgångshall med plats för sex miljoner fler passagerare. Kostnadsramen för det omfattande projektet beräknas till 14 miljarder kronor. 

Viktig regionalpolitisk fråga

En utbyggnad av Gardermoen är viktig för att flygplatsens nuvarande kapacitet inte ska överstigas och för att stärka utvecklingen i Norge och Osloregionen speciellt. Det menar Magnhild Meltveit Kleppa, som var Norges Transportminister när beslutet att bygga ut Gardermoen togs år 2010:

- Om vi hade beslutat att inte genomföra en utbyggnation skulle Gardermoen inom loppet av några få år tvingas avvisa både flyg och passagerare. Norge är beroende av luftfart på grund av vårt geografiska läge, bosättningsmönstret och näringslivet. Det är en viktig politisk fråga att säkerställa goda villkor för flygtrafiken. Samtidigt är det en förutsättning för framtiden att det sker med hjälp av långsiktigt hållbara lösningar.

ÅF projektleder ombyggnationen

Arbetet med att skapa det nya klimatsmarta Gardermoen leds sedan starten 2009 av ÅF Advansia. På uppdrag av Norges största ägare av flygplatser, Avinor, projektleder ÅF alla faser i ombyggnationen. Det betyder att ÅF har helhetsansvar för design, konstruktion, inköp, installation, test, dokumentation, utbildning av personal, uppstart och överlämning till drift.

- Det faktum att vi har helhetsansvaret över projektet ger oss stora möjligheter att påverka ambitionsnivå och lösningar när det gäller hållbarhet, jämfört med om vi bara hade haft ansvar för delar av projektet. Det är i sådana projekt som ÅFs samlade kompetens nyttjas på bästa sätt, berättar ÅFs Per Børresen, som projektleder ombyggnationen av Gardermoen.

Unik bygglösning

Ett av projektets övergripande mål var att göra Gardermoen till en internationellt miljömässig förebild. Stränga miljökrav ställs under såväl byggnadsfasen som i drift. Ett led i detta arbete är att bygga 87 000 kvadratmeter av flygplatsen enligt passivhusstandard. Passivhus byggs på så sätt att energiförlusterna minimeras genom att stort fokus läggs på täthet. När byggnaden står klar kommer Gardermoen vara den första flygplatsen i världen som byggs enligt passivhusstandard.

- Den nybyggda delen av Gardermoen är unik. Jämför man med Arlanda har Gardermoen flygplats lika många resenärer, men färre kvadratmeter. Gardermoen har en väldigt kompakt design där ytan utnyttjas maximalt. Detta är viktigt ur hållbarhetssynpunkt, säger Per Børresen.

Viktigt att bevara grundvattnet

Gardermoen är belägen ovanpå en av Norges största grundvattenkällor. Denna får enligt lagar och bestämmelser inte förorenas av flygplatsens verksamhet. Om de kemikalier som används på flygplatsen för att avlägsna snö, is och slask, infiltrerar grundvattnet utgör de en fara för grundvattenkvaliteten. Detta var en viktig aspekt som ÅFs team var tvungna att ha i åtanke under projektet.

- På Gardermoen är det viktigt att upprätthålla vattenbalansen i marken, det är ett av kraven för att vi ska få driva flygplatsen på den platsen överhuvudtaget. Ett av målen med projektet är att utsläppen till grundvattnet ska vara noll procent, fortsätter Per.

När Gardermoen står klar kommer flygplatsen ha unika energilösningar som inte används på någon annan flygplats i världen. För att kyla ned flygplatsens terminaler under varma sommardagar används snö som sparats från vintern och som värmekälla används renat avloppsvatten.  De största miljövinsterna med de nya energilösningarna på Gardermoen är att elanvändningen beräknas att minska kraftigt. Målet är att spara 9 GWh per år, vilket motsvarar energikonsumtionen hos 450 hushåll.

Snötipp blir kylanläggning

Under vintrarna samlas stora mängder snö på flygplatsområdet. Denna snö måste avlägsnas för att hålla landningsbanorna rena. På Gardermoen har man hittat ett unikt sätt att omvandla den stora snömängden till fjärrkyla.

Grundprincipen är enkel. Den rena snön separeras från den förorenade, samlas upp och skottas ned i en 50 000 m3 stor bassäng belägen inne på flygplatsområdet. När bassängen är full täcks den av ett isolerat skikt av träflis, som hjälper till att bevara snön till sommarsäsongen. Smältvattnet leds sedan vidare genom ett nedgrävt rörsystem, via ett filter och en värmeväxlare för att kyla den luft som cirkulerar i fastighetens ventilationssystem. Efter kylningen av luften pumpas det nu ljumma vattnet tillbaka till bassängen där det kyls på nytt. Det överflödiga vattnet tillåts rinna ner i marken för att bevara grundvattennivån.

Tekniken att använda snö till fjärrkyla används endast på ett fåtal ställen i världen, bland annat i Japan och vid Sundsvalls sjukhus. Men egentligen bygger tekniken på en gammal be-prövad idé. Under 1800 och 1900-talet användes is från frusna sjöar för att kyla mat. Isblock sågades upp på vintern och bäddades i sågspån, vilket gjorde att den klarade sig långt in på sommaren.

Avloppsvatten blir till värmekälla

Varje EU-medborgare använder i snitt 160 liter vatten per dag och hela 40 procent av detta är varmvatten. Det är således mycket varmvatten som passerar avloppssystemet varje dag som hade kunnat utnyttjas till att framställa energi.

På Gardermoen återanvänds renat avloppsvattnet från det närliggande kommunala vattenreningsverket Ullensaker. När vattnet har renats överförs värme via värmeväxlare och en värmepump till fjärrvärmesystemet, där det blandas med varmvatten från befintliga grundvattenbrunnar. Sedan utvinns energin från vattnet och används till att värma upp flygplatsen under de många kalla dagar som karaktäriserar Oslos klimat.  


Kompetenser


Branscher