Sverige vinner på många fler klimatstrateger
| |
Pär Holmgren
|
Företag och offentliga verksamheter kan göra ofantligt mycket för jordens klimat om de optimerar energiförbrukningen i sina fastigheter och låter medarbetarna lära sig energivett. Det menar Pär Holmgren som inte bara är TV-meteorolog utan också klimatstrateg på Sveriges Television. Dessvärre tillhör han en liten exklusiv skara som han dock hoppas ska växa.
– Jag kan förstå inställningen hos somliga fastighetsägare och verksamhetschefer att det vi gör i Sverige för bättre energiutnyttjande och konvertering till miljöriktig energi i våra hus äts upp många gånger om av länder som inte har samma klimatmedvetande eller saknar kunskap och resurser. Men det betyder inte att jag accepterar resonemanget – vi kan göra mycket, säger Pär Holmgren, välbekant meteorolog i rutan och sedan 1 januari i år också klimatstrateg på SVT.
– Att ett medieföretag som Sveriges Television utser en klimatstrateg kan kanske verka lite förvånande. Men har man som public serviceföretag till uppgift – med skattepengar – att bland annat granska och rapportera om åtgärder för att minska miljö- och klimatpåverkan bör man själv vara ett gott föredöme, menar Pär, och tillägger att initiativet kom från VD Eva Hamilton.
Ledarskap förutsättning för trovärdighet
– I varje organisation är klimatpåverkan faktiskt en ledarskapsfråga som måste högprioriteras. Det handlar om trovärdighet och det sociala ansvaret. Ingen ledare kan negligera klimatfrågan eller ducka med förklaringen att åtgärder kostar pengar och det lilla vi kan förändra bara är en droppe i havet. Trycket från medarbetare och omgivning kräver att ledningen tar ansvar och agerar proaktivt.
– Även om SVT inte kan jämföras med en tillverkningsindustri har vi mängder med teknisk apparatur som förbrukar mycket energi, inte minst för att kyla studior och inspelningslokaler. Det gäller alla fastigheter för SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Fastigheterna om totalt 245 000 m2 i Stockholm och ett tiotal andra större städer förvaltas av Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). Vi arbetar nu på en långsiktig klimatplan med tydliga mål.
Energivett på individnivå
– I den planen ingår till exempel att byta till energisnålare belysning där det är lämpligt och optimera tidstyrningen av fläktar och kylaggregat, fortsätter Pär. Men det handlar även om så enkla saker som att vi som arbetar i lokalerna ska lära oss släcka lampor och stänga av datorer, skrivare och kopiatorer när vi går hem – det jag kallar energivett.
Planen ska också innehålla en miljöpolicy för fordon och resor. Här menar Pär att mycket av den offentliga miljödebatten på gott och ont kommit att handla om transportsektorn trots att fastigheterna i Sverige gör av med 50 % mer energi och därmed orsakar mer utsläpp än transportsektorn. Att fokus ändå hamnat på bilarna tror han beror på två saker, dels att var och en av oss faktiskt kan påverka klimatet genom mindre eget bilåkande eller byte till miljöbil, dels att media valt den enkla vägens logik – fastighetsteknik är komplext och svårt att sätta sig in i som lekman medan bilar är något vi som individer har ett begripligt förhållande till.
Ekonomin kan få bort oljan
Pär fortsätter: När vi nu ser att oljepriset dragit iväg en bra bit över 100 dollar per fat tvingar det till allvarlig eftertanke. Om inte miljöincitamentet är tillräckligt starkt för att få fastighetsägarna och energiproducenterna att överge oljan borde ekonomin vara det. Det är ju fråga om ansenliga kostnader som kan sparas och miljön vinner på det direkt. Nu finns det ju ny teknik och miljöriktiga bränslen för såväl elproduktion som uppvärmning. Både el och fjärrvärme bör vara miljömärkt. Fortfarande använder tyvärr en del fjärrvärmeverk olja när produktionen behöver toppas. En teknikkonsult som ÅF kan gott agera som påtryckare där.
I Uppsala, där jag själv bor, produceras fjärrvärmen däremot med sopor, vilket är bra.
Kom igen företagare!
– Sverige har egentligen ett kalasläge för framtiden, tycker Pär. Vi har redan idag en relativt bra mix för produktion av el och vi kan enkelt utveckla den till att bli ännu mer miljövänlig. Företagen kan accelerera den processen genom att till exempel köpa andelar i vindkraft. Fram till 2020 ska 3 000 – 6 000 vindkraftverk byggas för 150 miljarder kronor. Tänk att kunna använda det i den egna marknadsföringen! Sverige har till och med goda möjligheter att bli en riktigt stor elexportör till kontinenten. Om så bara ett enda kolkraftverk kan stängas i Tyskland eller Polen har vi gjort något rejält för klimatet. Därför borde varje större företag utse en klimatstrateg och ge vederbörande tydligt mandat och en rimlig ekonomisk budget. Men sätt samtidigt fart på den egna energieffektiviseringen, uppmanar Pär Holmgren.