Lise-Lott Larsson, Mikael Ahlström

 

Idag är energi en av de största kostnadsposterna vid lokalförvaltning. Ändå har intresset varit tämligen ljumt för energieffektiviserande åtgärder. Ett samarbete mellan fastighetsägare och hyresgäst ger inte bara energibesparingar. Nästan alltid uppstår också synergieffekter i form av till exempel bättre inomhusklimat.

 

Befintliga installationer har mer att ge
Att spara energi är ett av de absolut lönsammaste sätten att förbättra verksamhetens driftnetto och resultat, samtidigt som man höjer fastighetens värde. Blygsamma tio procents besparing räcker för att få tydliga effekter i fastighetsbolagets resultaträkning. Ändå är besparingspotentialen betydligt större.

Men krävs det inte tunga investeringar i form av exempelvis avancerade styr- och reglersystem? Inte nödvändigtvis. I de allra flesta fastigheter utnyttjar man inte befintliga installationer fullt ut. Redan där finns pengar att hämta.

 

Högre fastighetsvärde och bättre kostnadskontroll
Lise-Lott Larsson på ÅF har intresserat sig mycket för de här frågorna. Hon och Mikael Ahlström ansvarar för sektionen Effektiv Energianvändning och de arbetar sedan länge med strategisk rådgivning kring effektivisering av energianvändning i främst kommersiella komplexa fastigheter.

 

– Ett av skälen till att det hittills har gått lite trögt med energieffektiviseringen kan vara att en del kan känna sig förnärmade och ta det som kritik när sådana som vi kommer och påtalar vad man skulle kunna göra, säger Lise-Lott. Det är synd – så här är ju förhållandena på de flesta ställen.

Istället borde de se vilka möjligheter som öppnar sig, eftersom energieffektivisering både ökar fastighetens värde och skapar bättre kostnadskontroll. Det borde också kännas bättre för driftpersonalen att sköta en vältrimmad anläggning. Men i takt med att energipriserna ökar kommer också intresset för energibesparing att öka.

 

Kulturhuset, Stockholm

BELOK stimulerar snabbare marknadslanseringar
BELOK betyder Beställargruppen för lokaler och är sedan 2001 ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler.

– Gruppens målsättning är att tidigt få ut energieffektiva system och produkter på marknaden, berättar Lise-Lott. Utvecklingsprojekten ska effektivisera energianvändningen, samtidigt som funktion och komfort förbättras.

ÅF har på uppdrag av BELOK genomfört utvecklingsprojektet Hyresavtal med incitament för minskad energianvändning.

Målet har varit att ta fram avtals- och samarbetsformer som gör att både fastighetsägare och lokalhyresgäster blir motiverade att samarbeta kring energieffektivisering.

 

Enkelt avtal med stor effekt
Utvecklingsprojektet har resulterat i ett incitamentsavtal, Energi- och Miljöavtal, som kan användas som tillägg till varm- eller kallhyresavtal. Det är enkelt att förstå, enkelt att använda och klarlägger tydligt incitamenten.

Avtalet är på en sida och kan enkelt anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller för ett specifikt hyresförhållande. Det är inte speciellt krävande för hyresgästen och underlättar försäljningsarbetet för den som hyr ut. Här finns ju fler argument att framhålla i form av miljöaspekter och hyresgästens möjlighet att påverka hyran genom sitt eget energibeteende.

Avtalet har olika bilagor som stöd i både försäljningsprocessen och tillämpningen.

Energi- och Miljöavtalet ska nu testas och finslipas med hjälp av ett antal hyresgäster och hyresvärdar.

 

Kulturhus med besparingspotential
Ett bra exempel på vad man kan åstadkomma med både stora och små åtgärder är Kulturhuset i Stockholm. Det är en imponerande byggnad på nästan 100 000 kvadratmeter med läsesalong, utställningsverksamhet, butiker, caféer, kontor och flera teatersalonger. Dessutom har huset en glasfasad, som innebär att det blir kallras under den kyliga årstiden.

Nu utreds möjligheten att sätta solfilm på glasfasaden alternativt bygga en inre glasfasad med luftspalt på minst en meter för att minska kallraset.

 

Energislukande byggnad
– När Kulturhuset planerades i slutet av 1960-talet var det ingen som tänkte på att spara energi, berättar Lise-Lott. På den tiden var inte heller miljöfrågan prioriterad.

För tio år sedan öppnade man dessutom upp mellan Kulturhusets olika plan och installerade rulltrappor. Det gjorde varken inneklimatet eller energisituationen bättre.

I kombination med de automatiska dörrarna på gatuplanet blev det ett luftdrag i hela huset. Strömmen av besökare gör att dörrarna nästan aldrig är stängda.

 

Det ljusnar för energibesparingen
I en byggnad av Kulturhusets storlek och komplexitet får man de största besparingarna genom att behovsstyra ventilationen, det vill säga anpassa drifttider och luftflöden efter behov. Det finns även en hel del att hämta bara genom att stänga av apparater som inte används och släcka ljuset i tomma rum.

Just belysningen står för en mycket stor del av Kulturhusets energiförbrukning. Inte minst drar scenljuset i teatersalongerna mycket energi, men även i övriga utrymmen krävs mycket ljus. Nu byter man ut de gamla elslukande halogen- och glödljuslamporna mot lysdioder och armaturer med ny, energisnål LED-teknik.

I september 2007 monterades dessutom 288 kvadratmeter solceller på Kulturhusets tak. Detta för att stärka husets miljöprofil och visa att det redan idag finns miljövänlig teknik att tillgå.

Solcellerna levererar 25 000 kilowattimmar per år, vilket täcker behovet för ett helt kontorsvåningsplan, säger Lise-Lott.

 

Ömsesidigt samarbete ger resultat
Både hyresgäster och deras personal på Kulturhuset har visat att det finns en stor potential och vilja att spara pengar, energi och miljö.

– Samarbetet mellan hyresgästerna och fastighetsägaren Stockholms Stads fastighetskontor har resulterat i att mer pengar kan gå till kulturaktiviteter istället för till energibolagen, något som borde glädja både kulturutövarna och stockholmarna, avslutar Lise-Lott Larsson.